Men mums så gott det här blev. Tilde ville testa att baka kladdkaksmuffins med en liten överaskning i. Den lilla överaskningen fick bli en center i varje muffins. Det måste ni testa nästa gång ni bakar kladdkaksmuffins 😀 Vilken fullträff, det blev så gott. Lättvispad grädde på toppen och en skiva kiwi. Som en liten bakelse 😛
En rulle center innehåller 13 st bitar. 10 stycken center till muffinsen och tre äter man upp… Center finns ju i lösvikt också då kan man köpa exakt det antal man vill.
Hos oss hänger granen med ett tag till. I år har vi en bordsgran eftersom Oscar skulle ha alldeles för roligt med en större gran. En ettåring och en julgran kan bli väldigt spännande..
Bordsgranen är så fin och barrar ingenting så vi har kvar den tills vi tröttnar. I den röda kulan ser ni en skymt av mig när jag fotar.
Jag förbereder ett nytt recept till bloggen så här på torsdagskvällen. Tilde ska baka något smaskigt till oss imorgon, denna sista fredagen på jullovet då måste man ju mysa till det lite extra. Det känns sorglig att jullovet gick så fort, loven går alltid alldeles för fort tycker jag och det är väl för att jag älskar dagar och veckor då barnen är lediga. Jag gillar att hänga med dem och att ha tid för att umgås. Ledigt innebär inga krav, inga läxor, inga prov, inga gympapåsar att packa och inga tider att passa. Vi vaknar när vi vaknar och ingen annan bestämmer när vi ska gå upp. Och inte när vi ska lägga oss heller. Jag har tid att lyssna och prata med dem ordentligt. Och vara närvarande samtidigt. Alldeles för ofta kan tankarna vara på annat håll när man under stress pratar med någon, det är inte bra. Men loven stressar ner och gör att vi alla blir bättre på att lyssna på varandra.
Igår var jag på bio med Tilde. Bara hon och jag och vi såg filmen Lyckligare kan ingen vara, jag tyckte inte att filmen var bra men vi hade trevligt ändå.
Denna gången åkte jag med Tilde, nästa gång åker jag kanske med någon annan eller kanske det blir Fredrik som tar med sig någon av barnen på bio. Eller hittar kanske han eller jag på något annat med någon av dem. Det är så vi brukar göra nu när Oscar inte kan följa med på allt.
Oscar växer så det knakar och det händer massor hela tiden. Talet har börjat komma igång lite och det är ju så kul, det känns så roligt när man plötsligt förstår att de ljud han gör faktiskt betyder något. Mamma och pappa säger han. Det är de vanligaste orden. Och tutte, det säger han ofta. Och känner igen ord gör han mycket också, man kan till exempel fråga honom var bollen är så hämtar han den.
Banan har varit en favorit sedan han bara var några månader gammal och han tycker fortfarande att det är jättegott. Det finns alltid en banan nerpackad i väskan när vi åker någonstans.
Kramas gör han också gärna. En Oscarkram är en go kram. Nu ska jag krypa ner bredvid honom och sova tills vi vaknar imorgon. När det blir det får vi se, ingen klocka kommer att väcka oss imorgon i alla fall. Det vet jag. Vi ses imorgon igen. Med Tildes goda kaka 😀 KRAM
